2013-12-20: Frankmedarbetaren Christer Danielsson är advokaternas advokat

Frank-medarbetaren Christer Danielsson röstades fram som den affärsadvokat andra advokater helst skulle anlita när tidskriften Legally Yours för tredje året i rad genomförde undersökningen Advokaternas advokat. 1 188 personer på advokatbyråer röstade. Christer Danielsson fick 7,5 % av rösterna. Tvåa kom fjolårets vinnare Björn Riese, Mannheimer Swartling. Bland brottmålsadvokaterna vann Johan Eriksson för andra året i rad.


2013-03-21: Frankdelägare bland Europas 60 mest anlitade skiljemän

Frank-delägaren Christer Danielsson har av det internationella rankningsinstitutet Chambers utsetts som en av de 60 mest anlitade skiljemännen i Europa. Det sker i Chambers Global 2013, som har publicerats i veckan. Motiveringen till att inkludera honom i kategorin Most in demand arbitrators in Europe lyder som följer:

”Christer Danielsson of Frank Advokatbyrå joins the Europe-wide list of arbitrators after widespread feedback attesting to his market visibility and technical powers. Most often sitting as arbitrator, he also represents large corporations as counsel”

Förutom att han uppmärksammas på Europa-nivå finns Danielsson – för tredje året i rad också med på den nationella listan som upptar de mest eftersökta skiljemännen i Sverige. Listan omfattar 22 personer. Där anges att han är ”regarded as particularly good choice for M&A disputes”.


2013-02-07: Multisourcing ställer nya krav Krönika från IT24

Molntrenden gör att multisourcing som outsourcingmodell vinner mark. Men fallgroparna är många – både för kunden och leverantören. IT24s juridikexpert Johan Sahlstrand tipsar om hur du undviker dem.

Det är en evighetsdiskussion inom outsourcingbranschen: Vad är bäst – att dela upp leveransen i mindre delar eller att ta ett helhetsåtagande?

Molntrenden, krav på ökad flexibilitet och kortare ”time to market”, har gjort att multisourcing vunnit mark. 

Men utmaningarna är många med den här modellen, låt oss därför titta närmare på den. 

Ett av de viktigaste skälen till att välja multisourcing är att nischleverantörer ofta används vilket möjliggör att beställaren kan välja den bästa leverantören för varje outsourcad tjänst. 

Andra fördelar som brukar nämnas på beställarsidan är kostnadsbesparingar, kortare avtalstid, lättare att konkurrensutsätta viss tjänst och att varje leverantör är direkt ansvarig mot beställaren – till skillnad mot ett helhetsåtagande där det ofta finns underleverantörer till outsourcingleverantören. 

Även på leverantörssidan finns det fördelar med denna modell då det öppnar upp marknaden för mindre, specialiserade leverantörer och risken för leverantören är betydligt mindre än vid ett helhetsåtagande.

Men multisourcing kan vara en utmaning, både för beställare och leverantör.

Kraven på beställaren ökar i och med att denne i praktiken får ett helhetsansvar för uppdraget och för att koordinera samspelet mellan de olika leverantörerna. Som kund bör man därför utvärdera om man har en tillräckligt mogen organisation och kan avsätta tillräckligt med resurser. Även leverantören bör analysera kapaciteten hos beställarens it-avdelning då det påverkar leverantörens möjligheter att leverera sin tjänst. 

Vid multisourcing finns det risk att ansvarsområden hamnar mellan stolarna och att beställaren själv behöver utföra aktiviteter eller betala leverantören mer för att täcka luckorna. Vid fel i tjänsten kan det även vara svårt för beställaren att fastställa hos vilken leverantör ansvaret ligger och krav kan behöva framställas mot flera leverantörer.

Leverantören kan dessutom vara obenägen att ingå avtal med en beställare som kräver tätt samarbete med andra leverantörer inom samma bransch. Ett skäl kan vara att det är svårt för leverantören att överblicka hur betungande ett sådant samarbete kommer bli. Leverantören vill heller inte riskera att tvingas dela med sig av konfidentiell information eller immateriella rättigheter till en konkurrent. 

Många av de potentiella fallgroparna med multisourcing kan hanteras genom att beställaren ingår ett OLA, Operating Level Agreement, med samtliga leverantörer. Ett sådant reglerar bland annat frågor där det finns ett ömsesidigt beroende mellan parternas skyldigheter. Det kan kan även hantera leverantörernas oro avseende hantering av känslig information. Genom OLA får man en modell där det finns en viss grad av delat ansvar mellan leverantörerna för tjänstens kontinuitet. 

En annan förekommande modell är att en av leverantörerna tar på sig ansvaret för gränssnitten till övriga leverantörer. Om de outsourcade tjänsterna inte fungerar som ett integrerat system kan det räcka för beställaren att vända sig till en leverantör.

Eftersom outsourcing är cyklisk till sin natur och både en helhetslösning och multisourcing har sina fördelar och avigsidor kommer förmodligen intresset mellan dessa båda modeller att fortsätta pendla. Men oavsett vilken outsourcingmodell som används måste frågor om samspel, ansvar och governance regleras tydligt i avtalen.


2012-11-27: Tungt namn inom tvistelösning till Frank

Frank, nischbyrån inom tvistelösning och Media, IT och Telecom, växer genom rekrytering av Christer Danielsson som går in som delägare från årsskiftet.

Danielsson, 51, har varit verksam vid advokatbyråer i Stockholm i mer än 20 år. Under många år var han delägare i Gernandt & Danielsson. På senare år har han drivit sin egen verksamhet helt inriktad på tvistelösning. Danielsson har återkommande ombudsuppdrag för några av Sveriges största bolag och är en av landets mest anlitade skiljemän.

”Jag är imponerad av gänget på Frank. Några unga advokater vågade ta steget att lämna en stor byrå och öppna eget. Det var nog inte många som trodde att de skulle få ett sådant genomslag. Men sex år senare är de en framstående nischbyrå inom tvistelösning och Media, IT och Telecom. Jag tycker det ska bli jättekul att jobba med dem”, säger Christer Danielsson.

Rekrytering är ett led i Franks fortsatta utveckling av sin tvistelösningsverksamhet.

”Otroligt spännande och roligt att Christer Danielsson kommer till Frank” säger managing partner Kristoffer Persson. ”Christer har en mycket intressant verksamhet och en tongivande position i den svenska skiljemannakretsen. Dessutom är han en entreprenör som inte varit rädd för att gå sina egna vägar.”

För ytterligare information kontakta Kristoffer Persson, managing partner, 073-644 5803 eller press@frank.se.


2012-09-17: Ändrade it-vanor ökar säkerhetskrav Krönika från IT24

”Risken för att företagshemligheter hamnar i orätta händer ökar då Byod-trenden breder ut sig”. Det skriver IT24s juridikexpert Johan Sahlstrand och ger sina råd om hur företagen kan skydda sin information.

Trenden Byod, Bring your own device, tycks vara här för att stanna och molnbaserade lagringslösningar som Dropbox och Google Docs används i allt större utsträckning. It-användningen på landets arbetsplatser har utan tvekan genomgått stora förändringar på senare tid. Risken för att bolagets företagshemligheter ska hamna i orätta händer har därmed ökat. Det finns dock flera åtgärder som företaget kan – och bör – vidta för att möta de risker som följer av medarbetarnas ändrade It-vanor. 

De flesta företag har information som de vill hålla hemlig. Det kan till exempel röra sig om affärsidéer, kundregister eller finansiell information vars röjande skulle kunna skada företaget. Legalt skydd för företagshemligheter förutsätter bland annat att den information som företaget vill skydda inte sprids på ett okontrollerat sätt och bolaget måste därför aktivt vidta åtgärder för att hålla informationen hemlig. 

Vilka åtgärder kan företaget vidta? 

  • Till att börja med bör det finnas en intern policy kring hanteringen av den information man önskar skydda. Företagshemligheter bör endast vara tillgängliga för de personer som behöver informationen för att kunna utföra sina arbetsuppgifter och det ska tydligt framgå att information är just hemlig. Innan en medarbetare börjar använda sin privata utrustning i tjänsten bör det inhämtas en skriftlig bekräftelse att denne tagit del av bolagets policy rörande företagshemligheter.

 

  • Det kan övervägas om medarbetare överhuvudtaget ska tillåtas spara ner företagshemligheter på sin privata utrustning eller på till exempel Dropbox, eftersom det kan vara mycket svårt att kontrollera hur informationen används eller om den sprids. Om en anställd behöver tillgång till arbetsrelaterat material för att kunna jobba hemifrån kan det vara lämpligare att erbjuda fjärråtkomst till visst material via till exempel ett vpn-nätverk.

 

  • Privat utrustning kan också utrustas med så kallad mobile device management (mdm). Därigenom kan utrustning som tappats eller stulits rensas från företagshemligheter på distans. Eftersom sådan rensning även kan medföra att annan information än företagshemligheter raderas, bör företaget på förhand ha uppmärksammat medarbetaren på denna risk och även inhämtat medarbetarens samtycke (till exempel genom underskriven policy).

 

  • Rutiner för hantering av företagshemligheter i samband med att en medarbetare slutar på företaget är också att rekommendera. Exempelvis kan ett avslutningsamtal hållas med den anställde där denne uppmärksammas på vikten av att radera eventuell företagshemlig information som denne lagrat på sin privata utrustning och/eller i en molnbaserad lagringslösning.


Användarbeteenden förändras och teknikutvecklingen går i allt snabbare takt. För att upprätthålla det legala skyddet är det därför nödvändigt att arbeta proaktivt och hålla sig väl informerad om hur medarbetarnas it-vanor förändras över tid samt anpassa åtgärderna därefter.


2012-05-09: Privat utrustning intar arbetsplatsen Krönika från IT24

”I dag ser många medarbetare det som en självklarhet att plugga in sin privata utrustning på arbetsplatsen, även om företaget saknar en policy för hur sådan utrustning får användas”, skriver IT24s juridikexpert Johan Sahlstrand.

Det har blivit allt vanligare att företag erbjuder sina medarbetare en möjlighet att använda sina privata surfplattor, smarta telefoner och laptops på jobbet, istället för att företaget köper in enhetlig utrustning till all personal. För en månad sedan kunde man läsa i en artikel i CIO Sweden att IBM har påbörjat utrullningen av sitt program där 440 000 anställda erbjuds möjligheten att själva välja arbetsverktyg. 

Fenomenet kallas Bring your own device, Byod – och det innebär nya utmaningar för företagen. 

Idag ser många medarbetare det som en självklarhet att plugga in sin privata utrustning på arbetsplatsen, även om företaget saknar en policy för hur sådan utrustning får användas. 

En lämplig första åtgärd för att minska riskerna vid ”Bring your own device” är att upprätta en företagspolicy som reglerar hur medarbetare får använda sin privata utrustning i tjänsten. Det bör klargöras vilka regler som gäller om utrustningen skulle gå sönder i tjänsten och vem som ska stå kostnaden för reparationer.

Företagets licensavtal för den programvara som används i tjänsten bör också ses över. De flesta licenser begränsar användning av mjukvaran till en dator, en andra kopia på exempelvis en privat bärbar dator kan därför vara otillåten. För att förhindra överträdelser bör policyn vara tydlig med vilka installationer som tillåts på den privata utrustningen. 

När en anställd använder en tjänstedator har arbetsgivaren under vissa förutsättningar rätt att kontrollera datoranvändningen, exempelvis av it-säkerhetsskäl. När den anställde istället använder sin privata utrustning är möjligheterna till sådana kontroller begränsade. Överväg därför om medarbetarna endast ska ges möjlighet att utföra vissa typer av arbetsuppgifter med hjälp av sin privata utrustning, medan andra uppgifter ska hanteras via en tjänstedator. 

”Bring your own device” kan innebära minskad kontroll över företagets företagshemligheter. Skydd för företagshemligheter förutsätter att den information som företaget vill skydda inte sprids på ett okontrollerat sätt. Inför därför restriktioner kring hur lagring av sådan information får ske på den privata utrustningen. Det bör även finnas rutiner kring hur företagshemligheter på en medarbetares utrustning ska hanteras i samband med att denne slutar på företaget. 

För att förhindra att obehöriga får åtkomst till företagshemligheter kan det också vara en god idé att i företagspolicyn uppställa krav på att viss säkerhetsprogramvara måste installeras på utrustningen. 

De utmaningar och risker som ”Bring your own device” medför kan bland annat hanteras med hjälp av en tydlig företagspolicy och ett målmedvetet säkerhetsarbete. Det finns då goda utsikter för företaget att dra nytta av de många fördelar och möjligheter som den nya trenden kan erbjuda. 


2012-03-07: Whistleblowing – dags att fånga upp tipsen Krönika från IT24

Fortfarande tvekar många företag att införa interna system med tipsfunktioner, så kallade whistleblower-system. Många tror att det är komplicerat och svårt, men det är fel, skriver IT24s juridikexpert Johan Sahlstrand.

Enligt en färsk undersökning från revisionsbolaget PWC, publicerad i SvD Näringsliv den 23 februari 2012, drabbas ett av fem svenska företag av fusk och korruption. Trots det tvekar många fortfarande inför att införa ett system för whistleblowing. Ofta förefaller det bero på att det saknas kunskap om vad ett sådant system innebär och vilka krav som ställs. 

Fördelarna med att införa ett whistleblowing-system är många. Företaget kan upptäcka oegentligheter inom bolaget tidigare än vad som annars kanske hade varit möjligt. Vidare får bolagets anställda, som har direktinsyn i verksamheten, en möjlighet att rapportera utan att riskera repressalier, kanske främst genom anonyma system. Företag med internationell anknytning kan även vara tvungna att införa sådana system, exempelvis för att uppfylla kraven i Sarbanes-Oxley Act. 

Det är dock viktigt att företaget förstår och kan hantera de regler som gäller för behandling av personuppgifter. Inte minst då behandling i strid med personuppgiftslagen kan vara straffbart och leda till skadeståndsansvar. 

Vad är det då som hindrar eller avskräcker ett företag från att implementera ett whistleblower-system? En anledning som ofta förs fram är att det är komplicerat och kräver stora resurser. Det är dock fel. Sedan hösten 2010 är företag befriade från kravet om att inhämta förhandsgodkännande från Datainspektionen för att behandla personuppgifter som rör brottsliga handlingar. Vad gäller den tekniska biten är det tillräckligt för företaget att inrätta en specifik e-postadress eller ett telefonnummer dit anställda kan vända sig för att lämna uppgifter. Det är även möjligt att lägga ut hanteringen av whistleblower-system externt.

Ett företag som behandlar personuppgifter är skyldiga att följa vissa generella regler. Under ett whistleblower-system kan en arbetsgivare komma att behandla personuppgifter som rör brottslig verksamhet, vilket ställer ännu högre krav på behandlingen. Exempelvis får behandlingen endast avse personer i nyckelpositioner eller ledande ställning inom det egna bolaget eller koncernen. Det krävs även att det ska vara sakligt motiverat att behandla uppgifterna för att utreda om en anställd varit delaktig i allvarliga oegentligheter. Dessutom får behandling bara omfatta uppgifter om allvarliga oegentligheter som rör specifika områden, till exempel bokföring, revision eller enskilds hälsa. 

Sammanfattningsvis kan konstateras att förutsättningarna för företag att införa whistleblower-system har blivit bättre de senaste åren. Mycket pekar också på att allt fler fall av oegentligheter upptäcks av företag via interna kontrollsystem. Förutsatt att man har en väl fungerande process för behandling av personuppgifter – något som alla företag ska ha oavsett whistleblowing – finns det därför goda skäl för ett företag att överväga införandet av ett whistleblower-system. 


2011-12-22: Undvik fällorna i molnet Krönika från IT24

Molntjänster är här för att stanna. IT24s juridikexpert Johan Sahlstrand tittar närmare på fenomenet och ger några tips inför affären.

Avbrott i tjänsten kan vara en driftsmässig mardröm om du använder molntjänster för kritiska applikationer eller data. Ibland är det lämpligt att använda flera molnleverantörer för att inte riskera ”single source of failure”. Undersökning av molnleverantörens rutiner för driftskontinuitet kan också ge viss trygghet. 

Åtaganden avseende säkerhetsåtgärder, till exempel rutiner för incidenthantering, backup och behörighetskontroller, måste finnas. Beroende på tjänstens betydelse kan du överväga att efterfråga en redundant lösning. Kontrollera att det finns restriktioner för hur molnleverantören hanterar och övervakar data. Krav på kryptering såväl vid överföring som lagring bör också övervägas vid känslig data. 

Många av molnleverantörerna är globala aktörer, data kommer då ofta flyttas, bearbetas och lagras utanför Sveriges och även EU:s gränser. Andra länders rättssystem kan innebära risk för att data röjs. Den geografiska aspekten får även betydelse för hur persondataskyddsfrågor ska lösas. Ta reda på vad som gäller för din molnleverantör innan du börjar använda tjänsten.

Standardavtal har ofta långtgående friskrivningar som inte speglar den potentiella risken för ditt företag. Ger villkoren dig möjlighet till full ersättning om data skadas eller går förlorad, till exempel vid tekniskt fel eller hackning, eller om tjänsten ligger nere? 

Många molnleverantörer använder sig av underleverantörer, det kan stå i villkoren att de ”licensierar tjänsterna” som de erbjuder. Men underleverantörerna kanske inte erbjuder samma servicenivå eller säkerhet? Om du accepterar att underleverantörer anlitas bör du i vart fall kontrollera att din molnleverantör ansvarar för underleverantörerna. 

För flera företag, som finansiella aktörer och börsbolag, uppställs dessutom särskilda krav på verksamheten, inte minst vad gäller säkerhet. Kraven kan vara svårare att uppfylla då molntjänster används, inte minst på grund av att infrastrukturen delas med andra användare. En analys måste göras om dessa krav uppfylls genom de erbjudna villkoren.

Det finns de som förespråkar användning av privata moln istället för publika. Hanteringen av nämnda frågor underlättas i och för sig genom att använda privata molntjänster. Men det påverkar ofta även prislappen.

Utrymmet för individuella förhandlingar är ofta begränsat, inte minst vid köp av mindre volymer av standardiserade molntjänster. Clickwrap-avtal där kunden klickar på ”jag accepterar” för att ingå avtal är vanligt förekommande. Men oavsett affärens omfattning är det viktigt att du läser och förstår avtalsvillkoren som erbjuds så att du kan skydda dina intressen. Du kanske inte lyckas ändra på villkoren, men du är åtminstone medveten om riskerna och slipper otäcka överraskningar.


2011-12-06: Frank utsedd till den mest proaktiva medelstora advokatbyrån

Frank Advokatbyrå blev för andra året i rad utsedd till den mest proaktiva advokatbyrån i kategorin medelstora advokatbyråer när analysföretaget Regi, i samarbete med Bolagsjuristernas förening, genomförde branschstudien Årets Advokatbyrå.

Studien är Sveriges största branschstudie för advokatbyråer specialiserade inom affärsjuridik och syftar till att undersöka hur nöjda klienter är vid köp av affärsjuridiska tjänster. I underlaget ingick 1500 svar från större köpare av juridiska tjänster.

För mer information om studien, gå in på www.aretsadvokatbyra.se


2011-10-28: Så skyddar du ditt varumärke Krönika från IT24

Utan varumärkesskydd är ditt företag sårbart för att någon plagierar verksamheten eller kännetecknet, skriver IT24s juridikexpert Johan Sahlstrand.

Med ett allt större utbud av varor och tjänster blir varumärket en allt viktigare del av ett företag. Vet du hur ditt företags befintliga varumärkesskydd ser ut? Har du kontroll över om andra varumärken används som riskerar att urgröpa värdet på ditt varumärke? Genom att göra en grundlig analys innan du börjar använda ett kännetecken och genom att registrera ditt varumärke kan du på bästa sätt skydda ditt varumärke.

Varumärkesskydd ger en ensamrätt och uppnås genom inarbetning eller registrering. Utan varumärkesskydd är ditt företag sårbart för att någon plagierar verksamheten eller kännetecknet. Tänk på att en ensamrätt som grundar sig enbart på inarbetning gäller bara inom det område där varumärket är inarbetat. Registrering är att föredra. 

För att kunna registrera ett varumärke får det inte finnas förväxlingsrisk med ett annat existerande varumärke. Kännetecken är förväxlingsbara om de avser varor/tjänster av samma eller liknande slag. Förväxlingsrisk kan innebära intrång i annans ensamrätt till varumärke och kan leda till straffansvar och skadeståndsskyldighet.

Innan du börjar använda eller registrera ett kännetecken bör du därför göra en noggrann undersökning av vilka varumärken som finns registrerade. Fundera över var du vill skydda ditt varumärke – kanske kommer ditt företag i framtiden att expandera och du kan behöva varumärkesskydd även utomlands? En konsult kan hjälpa dig att göra en bred förhandsgranskning av registrerade varumärken såväl i Sverige som utomlands.

En förhandsgranskning kan också ge svar på om det tänkta varumärket kan varumärkesskyddas. Det kännetecken du vill registrera måste nämligen vara tillräckligt unikt (särskiljningsförmåga). Du kan därför som utgångspunkt inte få ensamrätt till ett ord som beskriver dina varor eller tjänster. Ett varumärkesregistrering kan också hävas om märket inte längre har någon särskiljningsförmåga. Det är fallet för ett kännetecken som med tiden har utvecklats till en allmän beteckning för det varuslag som märket varit skyddat för (så kallad degeneration). Exempel på detta är orden grammofon och dynamit. 

Du bör också fundera över hur du kan bygga upp ett komplett skydd för ditt kännetecken. Vad vill du att kunderna ska förknippa med ditt företag/din produkt – ett ord, en kombination av bokstäver, logotyp, färgerna i kännetecknet? Samtliga dessa aspekter kan skyddas inom ramen för en varumärkesregistrering. Ja, till och med ett ljud eller en melodi med särpräglad igenkänningseffekt kan skyddas. Om ditt företag säljer eller marknadsför en produkt med viss design bör också designskydd (även kallat mönsterskydd) övervägas. Designskyddet skyddar formen eller utseendet på en produkt. 

Varumärkesregistrering kräver en del överväganden, men kan också skapa stora värden för ditt företag. Genom att lägga tid på dessa frågor idag kan du få mycket tillbaka i framtiden. 


Johan Sahlstrand
 skriver krönikor på IT24 med fokus på juridiska frågor. Han är advokat och delägare på Frank Advokatbyrå med särskild inriktning på affärsjuridisk rådgivning till klienter inom media-, it- och telekom.

“Denna krönika är av allmän och informativ karaktär. Läsare som har frågor med anledning av krönikan är välkomna att kontakta någon av Franks advokater.”


Vi använder cookies på denna webbplats för att ge dig en bättre upplevelse. En cookie är en textfil som sparas på din dator. Genom att använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies här. Jag förstår