Styrelseledamot skadeståndsansvarig trots att ansvarsfrihet beviljats

En revisor utgav skadestånd till ett aktiebolag, till följd av att revisorn och aktiebolaget träffat en förlikning rörande revisorns skadeståndsskyldighet mot aktiebolaget. Sedan revisorn väckt en regresstalan mot den ensamme styrelseledamoten i aktiebolaget, fann hovrätten att styrelseledamoten skulle svara för halva skadeståndet, trots att denne beviljats ansvarsfrihet.

Bakgrunden till tvisten var att revisorn och aktiebolaget träffat en förlikning, då revisorn ådragit sig ett skadeståndsansvar mot aktiebolaget till följd av att revisorn utfört sitt uppdrag vårdslöst. Vårdslösheten bestod i att revisorn inte uppmärksammat att en anställd undandragit stora tillgångar från aktiebolaget.

Sedan revisorn utgett skadestånd väckte denne en regresstalan mot aktiebolagets ensamme styrelseledamot och yrkade att denne skulle betala hälften av det utgivna skadeståndet. Revisorn gjorde gällande att även styrelseledamoten hade varit vårdslös genom att denne underlåtit att se till att aktiebolagets organisation och förvaltning hanterats tillfredsställande samt brustit i kontrollen av medels- och ekonomiförvaltningen.

Tingsrätten ogillade revisorns talan, bland annat på grund av att styrelseledamoten – som hade delegerat mycket ansvar till platschefen – haft fog för att lita på platschefen. Med ändring av tingsrättens dom biföll Göta hovrätt i en dom den 18 december 2015 revisorns talan, varvid styrelseledamoten förpliktigades att betala halva skadeståndet

Med hänvisning till NJA 2006 s. 136 konstaterade hovrätten att om en revisor är skadeståndsskyldig på grund av brister i sin granskning, måste styrelsen anses ha medverkat till skadan. Skälet till det är att revisorns granskning omfattar styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. För skadeståndsansvar krävs dock också att styrelsen agerat oaktsamt.

Vid oaktsamhetsbedömningen fäste hovrätten avseende vid att det förelåg omständigheter som gjorde att en skärpt tillsyn var motiverad. Aktiebolagets förvaltning och dagliga styrning dominerades helt av en person, dvs. platschefen, och var därför sårbar för förskingring och andra oegentligheter. Trots detta fanns ingen egentlig kontroll av aktiebolagets medelsförvaltning. Styrelseledamoten ansågs därigenom ha varit vårdslös och ha orsakat samma skada som revisorn.

Hovrätten konstaterade därefter att revisorns regresskrav är självständigt, i den meningen att bolagsstämman inte har möjlighet att disponera över det genom att bevilja styrelsen ansvarsfrihet. Ett beslut om ansvarsfrihet för styrelsen begränsar därför inte revisors möjlighet att föra en regresstalan mot en skadevållande styrelseledamot.

Tillbaka till Frankly #8

Prenumerera på Frankly

Frankly ges ut en gång i månaden till dig som vill veta mer om vad som händer på Frank
och innehåller även artiklar om regler och lagar.

Vi använder cookies på denna webbplats för att ge dig en bättre upplevelse. En cookie är en textfil som sparas på din dator. Genom att använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies här. Jag förstår