Förstärkt skydd för företagshemligheter

I en lagrådsremiss från december 2013 föreslår regeringen att lagen om företagshemligheter kompletteras med en ny bestämmelse om straff för olovligt utnyttjande eller röjande av företagshemlighet. Straffansvaret ska omfatta anställda och personer med motsvarande insyn i en näringsidkares verksamhet.

Företagshemligheter är information om en näringsidkares affärs- eller driftsförhållanden, som hålls hemlig och som kan skada verksamheten om den röjs. Det kan vara både enkla och komplicerade uppgifter som har dokumenterats eller information som enskilda personer har kunskap om, även om den inte har dokumenterats. Exempel på företagshemligheter är affärsplaner, kundinformation eller planer på reklamkampanjer.

Lagen om företagshemligheter straffbelägger företagsspioneri och olovlig befattning med företagshemlighet. För att dömas för företagsspioneri krävs att man olovligen bereder sig tillgång till företagshemligheter. Olovlig befattning med företagshemlighet innebär att någon anskaffat sig företagshemligheter med vetskap om att de har skaffats fram genom företagsspioneri.

Om en person, exempelvis en anställd, har lovlig tillgång till företagshemligheter omfattas denne inte av lagens straffstadganden. En arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet som denne fått del av i anställningen kan emellertid, om det innebär skada för arbetsgivaren, åläggas att betala skadestånd.

Efter bland annat den s.k. Ericsson-domen (Svea hovrätts dom den 20 oktober 2003, mål nr B 5221-03) har det diskuterats om nuvarande lagstiftning utgör ett tillräckligt skydd mot att anställda utnyttjar sin arbetsgivares företagshemligheter. I målet hade en anställd vid Ericsson lämnat ut hemliga dokument till en utomstående, som i sin tur hade lämnat dokumenten vidare till en underrättelseofficer. Den utomstående dömdes till fängelse i åtta år för grovt spioneri. Den anställde friades däremot från straffansvar, då han i sin anställning haft lovlig tillgång till uppgifterna.

Regeringens förslag innebär att en anställd eller någon annan med motsvarande insyn – exempelvis en konsult eller inhyrd bemanning – åläggs ett straffansvar för uppsåtligt, olovligt utnyttjande eller röjande av företagshemligheter. Med utnyttjande avses situationer då den anställde, eller annan med motsvarande insyn, kommersiellt använt uppgifterna i egen verksamhet. Röjande innebär att uppgifterna ska ha avslöjats för någon annan.

En person kan följaktligen ha lovlig tillgång till arbetsgivarens företagshemligheter men enligt förslaget likväl dömas till straff om denne olovligen utnyttjar eller avslöjar uppgifterna. Straffet är böter eller fängelse i upp till två år för normalgraden. Straffansvaret ska gälla under perioden som personen är i tjänst samt i två år efter att denne lämnat arbetsgivarens verksamhet.

Lagändringen föreslås träda ikraft den 1 juli 2014.

Tillbaka till Frankly #3

Prenumerera på Frankly

Frankly ges ut en gång i månaden till dig som vill veta mer om vad som händer på Frank
och innehåller även artiklar om regler och lagar.

Vi använder cookies på denna webbplats för att ge dig en bättre upplevelse. En cookie är en textfil som sparas på din dator. Genom att använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies här. Jag förstår